Därför väger dricksvattnet lätt mot kalkbrytningen på Gotland

För tio år sedan pekade Havs- och vattenmyndigheten ut dricksvattenanläggningarna i Tingstäde och Visby som riksintresse – ett skydd som ska väga tungt när mark och vatten ska användas till annat. Men enligt en granskning i Horisont magasin har statusen i praktiken knappt använts i de juridiska processer som rör ön.

Andra riksintressen, framför allt för kalksten och cementtillverkning, har däremot lyfts fram aktivt i domstol. Både Heidelberg Materials och Nordkalk har fått förnyade tillstånd för stenbrytning trots att dricksvattenintresset funnits på plats. Skyddet omfattar dessutom anläggningarna – träsket och vattenverket i Tingstäde – och inte grundvattnet som sådant.

Gotlands tidigare landshövding Cecilia Schelin Seidegård, som ledde länsstyrelsen 2010–2018, säger till tidningen att hon är förbryllad över att riksintresset inte fått större genomslag. Artiklarna inleder en serie om dricksvattnets juridiska ställning på Gotland.

Frågan är högaktuell efter sommarens vattenbrist. Samtidigt har Region Gotland sagt nej till nuvarande villkor för de planerade våtmarksdammarna, just av oro för Tingstäde träsk – läs mer i vårt inlägg om VA-ekonomin och det nya bräckvattenverket.

Källor: Horisont magasin – Dricksvattnets skydd har hamnat i skymundan och Horisont magasin – Vattnets status förvånar

Illustrationsbild av ett kalkstensbrott, inte från Gotland. Foto: Valentin / Unsplash